Ja så har man varit på ”charetrsemester” på Åland med båt hotell och trevlig dag på Hundutställning. Första gången på jag vet inte när – som jag och melker fick åka någonstans utan barnen. Så pålördagens förmiddag, packade ungar och packning in för EN natt hos farföräldrarna – man kunde tro att de skulle vara borta i en månad! Man packar ju för alla ” iafallatts” som kan dyka upp

Sedan bar det av till Grisslehamn där vi mötte upp Paula, Sofie och Sanna med deras pälsklingar Sannas Saffran (Rhodesian ridgeback), Sofies harley (Basenji) och Paulas April (Shiba). Så vi alla kunde ta färjan över. Jag blir lätt åksjuk så jag var lite orolig, men jag klarade överfärden bra *phu*

Så på kvällen var det champagne och god middag i trevligt sällskap och preparering inför söndagens tävlingar.

Först ut var Harley av våra raser som tog BIR med CACIB – Grattis! sedan efter lång väntan så fick man börja förbereda sig för att mina tjejer skulle in i ringen. Jag vill ju helst inte visa själv då jag vet att jag är väldigt ojämn när det gäller att visa Saga och jag hoppades ju på att hon skulle få Certet..

Som tur var dök Oona upp, så jag frågade henne om hon ville visa Saga åt mig och hon sa ja – Tack så jättemycket! det är guld värt! Oona visade Saga jättefint och Saga ansträngde sig inte speciellt när man skulle visa sitt trav så Domaren tyckte att Saga bara var en ok tjej så hon fick en slät etta – jättetrist men så är livet ..  För mig är hon min superstar och det är huvudsaken!!

Enya visades galant av Sofie och de tog Exellent i championklass med jättefin kritik! så hon fick möta öppentiken som vann över Saga och där gick öppen tiken med det längsta strået så tyvärr fick vi inte CACIB för Enya heller. dan sjönk ett par steg och man blev väl lite halvdan i humöret. Men så är det i livet bara ta nya tag. Jag vet ju att Enya är en väldigt bra tik, hon har flera championat så det är bara att jaga vidare efter sista CACIB för Int. CH!

Därefter så var det att springa mellan två ringar då April och Saffran var inne samtidigt och de avlutade bedömningarna bättre! Saffisen blev BIM med CERT och CACIB och ApRIl Blev BIR med CERT och CACIB och FIN.CH! (Saffran är bara 19 mån så hon är för ung för championatet)

Nu var det att vänta till gruppfinalerna och även Juniorhandling eftersom Oona frågade om hon fick ta en av mina tjejer till Handlingfinalen. Vi valde Enya eftersom hon är lite roligare och piggare att visa. Oona gjorde det jättebra och blev kvar i utgallringen men ej placerad tyvärr. Bra jobbat Oona!!

Tack för att du hjälpte mig denna dag!

I gruppfinalerna kämpade både Paula och Sofie allt de kunde och båda två var kvar efter första gallringen. bra jobbat! sedan så tog tävlingen slut för April och Paula, men jag tror inte det gör något för det var en väldigt stor grupp så de kämpade väl. Sofie var kvar i finalgallringen och placerades till sist som BIG2 stort grattis!

BIS på Åland blev en av Kudos Pudeluppfödning en otroligt vacker svart dvärgpudel som visade sig till perfektion – Stort Grattis ( sorry kommer ej ihåg namnet på hunden)

Resan hem var lätsam och trevlig med härligt sällskap på båten – och en väldans massa mer vågor!! – Jag blev naturligtvis sjösjuk/åksjuk så jag stod ute på däck och frös halvt ihjäl, klarade inte av att vara inomhus.. TACK älskade make för att du kommed åksjuketablett, så jag kunde spendera sista timman inomhus- hjälpte jätte bra!

Var hemma strax efter 21 och til mina älskade grabbar som svärföräldrarna vänligt nog åkte hem med till oss så vi inte behövde åka och hämta dem sent på natten!

Tack Marie och Björn för att ni alltid ställer upp och hjälper oss med barnen – det är guld värt!!

 

TACK alla underbara vänner som jag tack vare mitt hundintresse har fått äran att lära känna och spendera tid med – ni är alla underbara!

Bilder kommer från helgen – dock får ni vänta en vecka då det togs med Sofies kamera som just nu är på väg ner till Budapest och Europa vinnar tävlingen Lycka till Sofie!!

Kram på dem som vill ha den

Vad ska man då försaka? Vi hade en föreläsare på jobbet idag som pratade om teambuilding och om att man måste ha mål: egna , familje mål samt arbets mål. De viktigaste va ens egna mål för om man ger upp dem så kommer man inte orka med att nå de andra målen.

Ja det stämmer nog, men hur ska man göra då? OM jag satsar på karriär och arbetsmålen, då kan jag om kunskaperna och turen bär en så långt komma uppåt i sitt företag och även löne mässigt – jättebra! Mer lön betyder lite mer frihet.. eller?

Om jag satsar på familjens mål – att ha råd att såsmåningom köpa det huset strax utanför Stockholm med omnejd som ska ha ”hemmakänsla” att man vill bo där resten av livet och så pass mycket yta att växa i och tomt att man kan hägna in och göra det bästa för hundarna och barnen.. så betyder det att jag måste satsa på karriären – arbeta mer fär att tjäna de pengar som blir skillnaden till om vi har råd att köpa hus eller inte.

Hm.. arbeta mer… det betyder mindre tid i det hus som jag vill köpa och som jag måste arbeta mer för att ha råd att köpa…

Mitt mål då, min dröm ? att få mer tid till hundarna och kattuppfödning i framtiden, att få mer tid till att resa runt på utställningar och att spendera mer tid med mannen och barnen… Jag behöver pengarna för att hålla på med mitt största intresse hundarna och ketterna och barnen, Jag behöver fritiden och ledigheten till att utöva mitt största intresse.. Men tar jag mer tid så tjänar jag mindre pengar – och kan då inte köpa DET huset som jag drömmer om..

Vad ska man ge upp? det är som ett moment 22 som bara går runt. Jag fick lära mig idag av föreläsaren att man skall släppa allt maninte har kontroll över.. Vad innebär det? drömmen om mer tid med familj och hundar? det har jag inte kontroll över…tiden med barnen ska jag släppa den? den har jag inte kontroll över.. När jag kommer hem så ska de gå och lägga sig, på morgonen går jag innan de knappt vaknat..

Har jag verkligen kontroll över arbetet? jag har inte fått kontraktet än? så de skulle egentligen kunna avsluta mitt jobb imorgon, eftersom jag just nu är inhyrd, även om de har lovat mig en fast tjänst. Är det meningen att man ska behöva släppa allt? att man skall behöva välja? Ska inte jag få vara egoistisk nog att ge mina hundar och katt den tid de förtjänar? Ska jag inte kunna var generös nog att kunna gå tidigt nog från arbetet så att jag inte kommer hem så sent utan jag får en chans att leka och umgås med mina barn? Och arbetet.. ska jag inte få en chans till karriär så att jag känner att jag är behövd proffesionellt och samtidigt får betalt för det jag gör? Hur är det att man skall få allt detta att gå ihop?

Flytta dit det är billigt har jag blivigt tillsagd. Jaha, sen då? Vad ska jag göra när jag flyttat till det billiga huset? visst jag får tid över till familjen och hndarna.. Men jag kommer inte få ett jobb, för oftast så betyder billiga hus – inga jobb. och utan jobb kan jag inte bo kvar i mitt billiga hus. det måste betalas och underhållas. och utan arbete spelar det ingen roll hur billigt det är om man inte får in några pengar..

JA det får en att fundera en hel del. Man kan bara göra ”success” sa föreläsaren och man är genuint lycklig och ärlig mot dig själv, endast då kommer det hårda arbetet att betala sig. Men om jag nu har gett upp mitt stora intresse hundarna och min tid med barnen för att kunna arbeta så hårt att jag är intressant för att satsas på av företaget, hur kan jag någonsin bli ”successful” ? Jag har fått ge upp de stora sakerna i mitt liv som gör mig genuint lycklig.. Vet nån hur man ska få dessa saker att gå ihop? Jag börjar tvivla på om Lyckan någonsin kommer att visa sig för mig i den bemärkelsen som jag fick lära mig att lycka är idag.

Ja så har man ju fått det besvarat.. Man är halvmes naturligtvis ska inte en fredags morgon vara lugn härlig och enkel.. Eftersom vi hade bråttom imorse och jag hade lovat att jag skulle lämna barnen, så var det på med kläder och snabbt ner till bilen.

Halvvägs till dagis (det är bara nån kilometer) så händer det natulrigtvis det maninte vill ska hända!! Man får punka!! tja det var bara att köra bilen åt sida på närmsta avtagsväg så man inte stod ivägen, och ta grabbarna i händerna och traska den bit som var kvar till dagis.  Väl framme så var manne jättestolt att just hans bil hade fått punka och stod och skröt om det med fröknarna medans han skyndade sig att få av jackan så han kunde äta frukost

Uppgiven traskade man ner till bilen igen och – ja naturligtvis!! man ringer sin man och tycker synd om sig själv!!

Efter det var jag på väg att lämna bilen där, men tänkte fasiken ska inte en vuxen tjej som faktiskt haft körkort i 16 år!! kunna byta ett däck… det kan väl inte vara så svårt? (ja ni ser har aldrig haft punka på 16 år – inte dåligt va? – ok punka har vi haft men turen har varje gång hamnat på Melker *LoL* )

Så jag letade fram alla delar och började – dra och dra och dra och.. fasiken vad muttrarna sitter!!! massor med bilar åker förbi ingen stannar *suck* dessa J-a muttrar!! efter 20 min får jag loss en! bara 4 kvar… Då kommer en räddande ängel En trevlig kille i munkjacka och keps frågar om jag vill ha hjälp, Jaaa tackar! jag blir jätteglad! han tittar snabbt och säger : – det där är en låsmutter. Jag ser ut som ett fån.. jaha? och så ger jag honom ”mutterpinnen” som jag har använt för att försöka dra loss muttrarna med.

Ja sa han, en specialmutter som skall hindra att nån kan stjäla dina däck, säger han.. Vad är special nyckeln?

Ja, specialnyckeln säger jag och ser ännu fånigare ut.. jag har ingen nyckel bara den här dragpinnen…

Han börjar skratta och säger att ”pinnen” är en nyckel – gissa om jag var röd i fejset och skämdes!!!!

Jag fann en låda i bilen med en massa muttrar och grejer och i den låg special nyckeln, som man fäster på ”pinnen” så det var ju tur!! Med hans hjälp så fick jag dit mitt reservdäck – ååå vad glad jag blev!

Så säger han: vi känner varandra.. Jag ser ut som ett fån igen.. jag tittar och synar honom, men kan inte placera honom.. titta igen sa han, jag finns närmare än du tror.  Hm.. jag tänkte och kände mig jättedum. Jag känner ingen mörkhårig kille i 30 års ålder – snygg, som går i munkjacka och keps..

Jag tror han var road av att jag såg så dum ut!! tänk lite till sa han.. Jooo, jag känner igen honom men från vad? bussen? nää inte bussen, Jobbet?? nää. då! Vi bor ju i samma hus sa jag och skmdes!! jag kunde lika gärna sjunkit genom jorden!!

Ja sa han , våningen över dig. min klena försvarsmening blev: Jag har nog bara sett dig i andra kläder… *suck* att man har så dåligt minne på ansikten!!! Han har jag hejjat på et otal gånger och på hans fru när man möter dem och deras jämngamla dotter till manfred i trapphuset.

TACK för trevliga grannar och hjälpsamma killar när en mes som jag inte ens klarar att känna igen min granne när han hjälper mig att byta däck!!

Har precis fått bilder på två ur Stures första kull, de är så fina, Jag och Strue är mycket stolta och theos nattsvarta päls glänser och visar vackra vågor! Lilla fröken choklad har samma färger som Pappa Sture, varm choklad med fantastiskt gröna ögon!!

vackra Shelby med sina gröna ögon!

Theo sover sin skönhetssömn!

Ja som ni ser av överskriften så gick det bra för Sture i Norge

Han tog alla tre certen han tävlade om och kan nu titulera sig som Grand Champion! Jag är mycket stolt över honom

Han ska nu få försöka sig på att bli Europa Champion, även om det kommer att ta ett tag, då vi inte har lika många utställningar inom IDP som SVERAK. Men det gör ingenting. Jag tycker att Ju äldre Sture är när han tar sina högre titlar destobättre eftersom det visar att han håller i hög ålder och att han faktiskt fortfarande är okastrerad och förhoppningsvis ärver ned det till sina kullar

Stort grattis till Sture!

Kram Matte, mamsen

Japp då har man bokat flygbiljett för mig och Sture, så tänkte vi pröva på lyckan i Norge och se om vi kan komma hem med ytterligare en titel Det är första gången som jag ställer ut honom utanför Sverige, så det ska bli spännande

Jag ska få bo hos en erbetskamrat och så ska hon följa med mig till utställningen på lördagen, hoppas att hon kommer tycka det är kul, så kanske hon också kommer få intresse för detta med katter och utställning

Sture fick bada i förrgår – vilket inte var så uppskattat men nu skiner hans vågor i pälsen och han ser rätt så nöjkd ut att vara ren. Nu gärller det att packa precis allt. eftersom det är DYRT i Norge så måsta jag ha med mig sand, mat , ja allt som kisse behöver (detta gör att det är liiite jobbigare att resa med katt än hund.

SÅ hoppas vi att flygresan inte skrämmer honom alltför mycket så att han kan presetra i helgen och ta sina åtråvärda Certifikat för titeln: Grand Internationel Champion!

Sture i all sin prakt! Min underbara kille!