Ja nu har jag haft det stora nöjet att ha Vilda Inez hos mig en hel helg
Väl förberedda att få mottaga en Vild faraotjej som är en kombo av allt – lika mycket energi som Enya, Sagas styrka och Axels envishet och bus
Hon kom i fredags och fann sig tillrätta väldigt snabbt. Saga har lekt hela helgen och sover nu som en stock samma med Enya och Inez. Manfred är liiite upprörd på Sofie.. ”hon kan ju inte lämna en hund hos oss, som jag börjar tycka om , och sedan hämta henne igen !!! ” Manfred hade visst bestämt sig för att vi hade alldeles för lite hundar och tyckte gott att Inez kunde vara vår
Jag måste säga att det har gått kanonbra, Visst hon är busig – men hon är ju bara en bäbis – inte ens två år gammal. och Ja att slappna av det är ju totalt onödigt enligt Inez
Och katten! katten , ja han är bara detbästa Inez vet, hon har svårt att låta honom vara, vill hela tiden leka eller såt med nosen mot bänken där Stures korg är och tittar på honom när han ligger och sover! Sture är cool, Inez inbjuder till lek och när hon voffar lägger han öronen bakåt och ser så utråkad man kan se ut när en busig valpis skuttar runt för att få leka.. Inez jagar Sture, som efter att springa några skutt – tvärvänder – för att jaga Inez *fniss* ser rätt så kul ut när två STORA (mot sture) Faraohundar (Inez och Enya) springer och försöker gömma sig så att Sture inte skall få fatt dem när jhan jagat in dem i ett hörn ställer han sig på bakbenen mot dem – sniffar lite och går nonchalant därifrån som att han tänkte ”HA – vilka fegisar , springer undan från lilla mig” *fniss*
i lördags fick alla tre tjejerna följa med mig och Melker på 40-års kalas, vi inredde hela bilen för hund, lyckades få in en bur på de nedfällda baksätens och fixa mys så att alla fick plats och hade det varmt och gott. sedan bar det ned till Nyköping och allt gick jättebra, vi fick parkera så att bilen hela tiden var i synhåll från där vi var och det var hela tiden folk nere och rökte så bilen var aldrig lämnad ensam, vi gick ned ofta och rastade och lät dem komma ut och röra av sig lite, vi var inte där alltför länge så det funkade jättebra. Jag då, jag hade ”turen” att få dricka till maten dock lite för mycket jag tål inte alkohol särskilt bra efter min Gastric bypas operation) så jag var väl lite väl lurig när vi skulle hem- dock mådde jag jättebra tills bilen började rulla! då blev jag som sjösjuk, och ni som känner mig vet ju hur lätt jag blir sjösjuk – utan alkohol! -
Det tog Melle 45!! minuter att köra från Rosvalla i Nyköping ut till E4 (tar kanske 10 min vanligtvis) eftersom vi var tvugna och stanna varje gång jag kände mig ”sjösjuk”. Botten med min operation jag gjort att jag inte har någon magsäck längre är ju att jag kunde inte ens om jag försökte kasta upp nått, för att må bättre, eftersom jag inte har någon magsäck så rinner ju allt ned i tarmarna på en gång och ALL alkohol tas upp så snacka och att ha ångest att inte KUNNA bli fyllesjuk För hade det gått så hade vi kunnat köra iväg mycket tidigare *hehe*
STORT tack till mamma och pappa som passade våra barn och ställde upp så att jag och Melker fick gå på fest. Jag tror dock att jag måste gå ut lite oftare än vad jag gör eftersom jag gjorde alla nybörjar festade-fel som man kan göra så finns det några trevliga vänner som vill gå ut för en öl eller två nån gång framöver så säg till så kanske jag kan hänga på – om jag har passning för barnen *ler*
Nu ikväll när vi väntar på Matte Sofie, så ligger alla tre sötnosar och vila, Inez tog hela tresitts soffan och Enya och Saga varsin fåtölj.
Det har funkat jättebra, Jag har tagit alla tre ( och Melker har också rastat) samtidigt, och det har gått jättebra, visst lite bus har Inez gjort, men hon lyssna när man säger till och när man gått en bit så går hon tilloch med i slakt koppel den som är jobbig är Enya , hon ska jaga allt, löv, skuggor, vinden, harar, katter, ja allt
Så Inez välkommen tillbaka när du vill, vi kommer sakna dig jättemycket när du åker!
Ja nu är det fullbokat näst in till varje minut denna helg! Idag jobbar man (som vanligt ) sedan är det hem och fixa med ungar och hundar och packa bilen , för att åka över till svärföräldrar, då vi ska sova över där. Imorgon Lördag så är det Svvk Östras höstutställning i Skogåshallen så där jobbar jag heldag. Ska vara där och öppna kl07.00 så det blir ingen sen kväll ikväll inte
Marie ska ta barnabrnen så tar jag med mig hundarna till utställningen.
Melker skall åka och Jaga i Linköping ( ja utanför förståss i skogarna) så han tar nattåget ikväll för att hinna vara med när det svintidigt imorognbitti traskar ut i skogen för att bli satta i nått jakttorn i skogen
Hela Lördagen kommer gå åt till Hundutställningen och lördagkväll blir lite lugnare med ett glas vin kanske om man har tur. Söndag är med barnen och sedan någonstans däremellan skall jag göra mina uppgifter till G2 kursen som jag börjat (se tidigare inlägg) för att vi på Sööndag kväll ska kunna sätta ihop vårt grupparbete *phu*
När jag blir pensionär… KANSKE att man har en lugn stund då (fast då ska man väl fortsätta jobba eftersom det endå inte kommer finnas några pensionspengar för mig att nyttja)
Vill nån hitta på något med mig på en helg… vänligen boka långt i förväg!! *hehe*
Ja ibland kanske man borde ha ett brinnande stopptecken framför sig så att man i allt som surrar runt en, reagerar på att man kanske inte ska göra allt på en gång. Men jag kunde inte stå emot när ett återbud (tack Wiveca B) dök upp och jag kunde fortsätta min genetik och uppfödarutbildning riktad mot katt som jag gick kusr nr 1 i våras.
Det ska bli spännande, kul och stressande, eftersom det var väldigt mycket arbete och många timmars läsning för att klara kurs nr 1 så jag kan se att denna kurs kommer bli ännu intensivare
Jag hoppas att detta kommer göra mig tryggare i min grund för att i framtiden kunna plannera för och våga ta steget att föda upp Cornish Rex. Jag har flera bra mentorer i mitt nätverk och jag kommer nyttja dem väl, jag tror på samarbete och på kunskap delad av varandra. Så med genetik och uppfödarkurserna i grunden och stöd av mina mentorer – så känner jag att jag är på rätt väg. Jag har ingen brådska jag tar ett steg i taget och så får vi se hur lång tid jag behöver innan jag känner mig ”flygfärdig”
Tack alla ni som jag lärt känna via mina kontakter inom Cornish rex och kattvärlden ! Jag känner stort lugn att jag har så oerhört mycket kunskap samlat i mitt nätverk omkring mig
Jag kommer helt enkelt inte vara en av dem som blev hjälpta av denna gastric Bypass, som jag genomgick i November förra året. Jo jag har gått ned i vik – 30 kg. och det är ju jättebra. Jag får höra från folk att nu är det väl nog? att jag är ”lagom rund” nu *suck* Vem vill vara ”lagom rund”??! Inte jag i alla fall!
Jag har stått still sedan Juni (pendlar upp och ned 1 kg) Tjejen som opererades samtidigt som mig hon vägde mer vid operation och är nu en smal pingla hon har tappat ofattbara 54!! KG! kan ni tänka?! och detta på samma tid som jag tappat 30 KG.
Jag hade ju hoppats att jag åtminstånde skulle komma lite närmare normalvikten, men det verkar som om min kropp inte vill funka.. Jag äter lite , försöker äta ofta och äter sällan snabbmat eftersom jag inte mår bra av den. Endå (trots stora skillnader i mitt liv från innan op) verkar det som om min kropp inte vill släppa ifrån sig vikten.. Jag är faktiskt lite deppig över detta.
VArför kan inte jag också få vara den som tappar 54 kg istället för ”ynkliga” 30 kg. Jag vill också¨få känna mig normal och smal för en gång skull i detta liv. Ja jag vet att inte jämföra äpplen med päron ( jag och min kompis som opererade sig samtidigt) men det är ju konstigt att de gör precis samma op, på oss. Hon tappar vikt oavsett vad hon äter eler rör på sig, jag tänker på vad jag äter – rör mig ungefär lika mycket som hon (prommisarmed hundarna) men endå händer det ingenting!
Nu ska jag till läkaren i November på återkontroll. Och de kommer säga som vanligt – FANTASTISKT resultat! Jag vill å det bestämdaste INTE hålle med!
Jag tycker att nu borde det endå vara min tur med lite tur, flyt och uppnådda drömmar, inte bara alla andra!!
Nu ska jag fortsätta mitt sökande efter min dröm och närmaste mål.. Och så hoppas vi att min dumma kropp börjar släppa ifrån sig lite fett, annars ska jag vit återkontrollen be dem ta bort 1 meter till av tarmen, så resterande 30 kg kan försvinna från kroppen
Ja då har man sedan ett par veckor klippt av sig håret igen. Jag har svårt att bestämma mig. jag vill ha långt hår, men mitt hår är alldeles för tunnt och mjukt för att vara snyggt när det är långt. så jag gav upp och klippte det kort. Och nu när det är kort.. ja då tyckte jag att hon klippte för lite! så jag får se om jag går och klipper mig igen och gör det ännu kortare !
att ordna ordning saker och ting? Jag skulle så gärna vilja färdigställa sovrumet – speciellt nu när Axel hjälpt till med dekorationen Jag vet vad jag vill ha och ja, jag har faktiskt kollat med maken om han tycker samma men naturligtvis så verkar det som jag tycker om vara det som kostar mest.. Jag vill inte lägga ut en förmögenhet eftersom Inredning är för mig precis som kläder, något man tröttnar på efter ett par år - så jag är inte beredd att lägga multum när jag kanske vill ha annorlunda om ett tag..
Att det ska vara så svårt att gör sig själv nöjd. Trodde faktiskt inte att jag var/är så svår att komma överens med.. Jag skall i alla fall ha en fondvägg i sovrummet – oavsett om det är omodernt nu eller ej Hellst av allt en fototapet, men jag vet inte om jag har råd med det, speciellt som jag gärna skulle vilja ha den gjord på egna foton och det kommer bli svindyrt..
överkast kuddar och härliga lakan , saknas åxå gärna en till Bia bädd till hundarna så att de har varsin att sova i. Så kanske de inte tar upp min plats i sängen
Vore kul att göra klart ungarnas rum åxå så att inte deras väggar ser så sterila ut.. jag skulle gärna låta dem ”måla” med hand avtryck och bildtryck, men jag tror att det är för jobbigt att kunna täcka över den dagen de inte vill ha ett ”barnsilgt” rum. Funderar på den tapeten som finns som är som en målarbok, där de kan rita och fylla i en massa djur, som jag sett på TV men den är åxå svindyr per rulle…
Ja nått kommer jag nog på - ska fundera lite till. har ni bra förslag till att göra ett sovrum till en lugn och mysig oas eller bra tipps på barnens egna äventyrsrum så dela med er
Ja ibland önskar man att… eller nä det gör maninte men ibland så TESTAS ens tålamod otroligt mycket
Idag när jag var och handlade så körde Manfred och Axel – mest Axel full rulle med sin Pappa och hans kompis.. Det är punktmarkering som gäller på Axel, en sekund ensam är en sekund för mycket!
När jag kom hem så berätade Melker att Axel hade fått tag på en bläckpenna och ritat på vardagsrumsvägge :8 jädrar åxå! melle försökte ta bort det.
Sedan när jag gick in i sovrummet så hade han ritat på Sovrumsväggen! OCH på lakanen i sängen!! Skit åxå! jag var nedrigt sur på Melker – och på Axel. men detta verk var mer än en sekund så Axel måste ha fått hålla på själv längre än så
Någon som vill sponsra med fondväggar till två rum? förslagsvis svarta?? så att de inte syns när barnen förstör min lägenhet !
Jag önskar gärna – tillfälligt – byta ett par pojkar i sina bästa (värsta? ) år. Jag har gott om plats för hundar , katter och även studenter ( om de får plats i juniorsängar) – IDAG önskar jag att barnen var en sådär 10 år äldre!!
Idag var det fotografering på Dagis… och jag hade ingen aning! det har hängt lappar i hallen på dagis , men inget har de sagt.. så förvånat får jag höra att ”Axel var ledsen när vi fotograferades..” Jippi – de ser ut som troll i håren eftersom de vägrar klippa sig.. inget bad hann man med igår och kläderna de hade på sig… ja jag hade inte valt dem i alla fall till en fotografering
De som känner mig vet hur otroligt arg och långsint jag kan vara.. När jag är arg så blir jag tyst och iskall i blicken, jag känner djupt in i märgen en enorm besvikelse av att inte ha haft kontrollen och vet att om jag hade haft kontrollen över morgonrutirnerna så hade jag inte missat detta.. eller åtminstånde bara kunnat bli arg på mig själv.
Till råga på allt så hade (som vanligt) fått hem någon annans barns nersmutsade kläder i en påse och Manfreds kläder ”hade de ingen aaning om vem som hade fått dem med sig hem..” kanske den som nu saknar dessa rosa flickkläder kanske?? Axel hade knallrosa sturmpor på sig, och jag frågade dem vart hans strumpor var.. åh de hade hittat ett par grå strumpor som de lånade ut till någon annan, så när Axels strumpor inte hittades, ja då hade han fått dessa rosa.. De slutade med att säga ”strumporna är inte märkta ju” Nä och jag lovar dig att ingen annan har märkt sina barns strumpor.. så ikväll har jag skrivit i alla barnens kläder och får jag höra att de har lånat ut deras kläder till någon annan så blir jag sur!! Jag sa att jag vill inte ha tillbaka Manfreds kläder otvättade i en påse om en eller två dagar, eftersom amoniaken i urin förstör kläderna och eftersom jag tvättade upp den påsen som jag fick hem så förväntar jag mig att de gör detsamma till mig.
Jag förstår mycket väl att lärana på dagiset inte kan ha 100% koll på allt, men kanske om de hade mindre grupper så är de känna igen vem som äger vad. barn har rätt så ofta samma kläder på sig eftersom de ( i alla fall mina) skaffar sig favoritplagg som de vill använda dag efter dag..
Jaja slut på ngället – egentligen är det ju Melker jag blev pissförbannad på eftersom han dag ut och dag in lämnar barnen varje morgon och man önskar ju att han åtminstånde försökte göra en rutin och ta åt sig information som de har där. Och han gör det på sitt sätt – vilket skiljer sig från mitt, och eftersom jag HATAR att inte ha kontroll så blir jag jättesur och arg när saker som ex. fotografering missas på grund av slarv och ingen proaktivitet, där man aktivt söker hela tiden efter info för att försäkra sig om att man inget glömt.
Nu har en del av långsintheten släppt, så jag ska väl – kanske om han är värd det – ta en fika med honom innan jag går och lägger mig
Ja det var avd jag fick hör imorse när jag och mina Faraotjejer var ute på morgon prommenad av en imponerad dam Först sa hon inget.. men precis när hon passerade sa hon att ”man blir så lycklig när man får se det vackraste naturen skapat på väg till bussen på morgonen” och så pekade hon med ett leende på Saga och Enya! Kan man bli annat än glad och stolt!1?? Det är så himla lätt att klaga - och så har man det egentlige kanonbra! jag är frisk och har ett bra jobb där jag är uppskattad, jag har bra vänner och mååånga fritidsintressen (knappt så man hinner med något mer) och en underbar man som ställer upp på alla mina drömmar och ”vill has” som man har. samt två underbara friska busiga glada barn och Naturens vackraste skapelser _ mina faraotjejer och sist och minst underkatten Sture!! På detta har man en familj som ställer upp jämt och ett bra boende.. Att man inte fattar och inser att man har ett bra och rikare liv än måååånga andra på denna jord.. endå så är man så duktig på att agera klagokör åt alla som vill lyssna!
Nä nu ska jag hem till mina underbara skapelser – Det absolut vackraste som naturen har skapat!! och njuta av en trevlig middag med familj och sedan en kvällsprommenad med mina fyrbenta!